lördag 13 september 2014

Bi-bi-bi-bi-bi-bi-bi-bi-bi-bilöverslag

Från Freakonomics Twitter (där jag inte lyssnat på podcasten som länkas):
Jag vet nu inte om det verkligen är Dubner eller Levitt som driver det här kontot, men det känns ändå sammanfattande för Freakonomics - kul och nytt till en början, men den bristande grundanalysen och tendensen att dra radikala slutsatser från begränsade data blir fort alldeles för irriterande.

Men bortsett från den generella uselheten i liknelsen ovan så beräknas generellt en svensk snittbil köras cirka 1500 mil per år. Räknat på att de 1500 milen körs i 50 km/h så körs bilen 300 timmar per år, eller cirka tre procent av tiden. Bilens "nyttjandegrad" är alltså - trots alla subventioner, parkeringsnormer och liknande - oerhört låg oavsett hur många som sitter i bilen under själva körningen.

Men det är också här som den förarlösa bilen kommer göra enorm skillnad - när du kommit fram till jobbet så kommer den bilen självfallet inte bara stå och mögla på företagsparkeringen, utan istället åka och hämta nästa person. Följderna av detta blir sedan fullständigt astronomiska (utöver alla andra extrema fördelar som vanligtvis brukar nämnas när självgående bilar diskuteras) - kan snittbilen istället nyttjas 60 procent av tiden så kan bilflottan med tillbehör allt övrigt lika minskas med 90 procent; även bränsleekonomikalkyler och liknande förändras i grunden.

Och det bör här även tilläggas att ett sådant "övrigt lika"-antagande är uppenbart felaktigt - förarlösa bilar behöver exempelvis inga trafikljus eller nämnvärda hastighetsgränser, och trafikstockningar är ett minne blott då datorer reagerar oändligt mycket snabbare; transporttiden minskar då följaktligen radikalt.

Rubriken är en EAV-referens:

(Direktlänk)

Att omsätta en halv miljon kronor på spel

Ekot FLASH-avslöjade nyligen att Jimmie Åkesson tillsammans med sin sambo omsatt över en halv miljon på spel - "mer än han vad han tjänar" - under året ("extrem överkonsumtion" och "ett tydligt tecken på att den här personen inte har kontroll på sitt spelande" enligt "en av Sveriges främsta experter på spelberoende" som Ekot citerar i artikeln), så det kan ju vara värt att kort förklara vad den siffran innebär.

Ponerat att Åkesson med sambo känner att de tillsammans har råd att lägga 100 kronor per vecka på spel, och att de för enkelhets skull spelar vanlig europeisk roulette (alltså utan siffran 00 på bordet) - med 2,7 procent marginal för spelbolaget - så spelar paret generellt för drygt 3 700 kronor innan hundralappen tagit slut.

Vi är nu i vecka 37, så ifall paret Åkesson varje vecka stadigt bränt sin veckohundralapp tillsammans på roulette så hade de omsatt drygt 130 000 kronor, och då alltså förlorat sammanlagt 3 700 kronor; för att omsätta en halv miljon på roulette hittills under året så skulle de behövt stå ut med att tappa runt 350 kronor per vecka - alltså dryga procenten av Åkessons bruttolön.

[Inlägget uppdaterat efter rättelse i kommentarsfältet]

Tidigare inlägg på liknande tema:
- Surebetting för idioter

torsdag 11 september 2014

Men ändock beskars de

Göran Greider i Metro nyligen:
+ Jag beskar inte mina äppelträd i söndags. Tuktade dem inte. Jag gillar inte de orden. Jag öppnade mina fruktträd för ljus.
Och det kan ju här vara läge att återigen klippa in tidigare refererad bild:

Några tidigare inlägg på liknande tema (se även bloggtaggen Göran Greider):
- Språka på socialistiska
- Relativ friskhet

onsdag 10 september 2014

Stefan Löfvens way with words, igen

Stefan Löfven i P4 Östergötland (cirka 40 sekunder in i klippet):
Och vi ser att allt fler hamnar under medianinkomsten, alltså den mittersta inkomsten.
Och Löfven ger här tydligt uttryckt för sitt språkgehör - hade han stannat efter huvudsatsen så hade eventuellt någon kunnat tvivla angående hans kompetens, men sedan visar han kraftfullt och elegant medvetenheten i ordvalet genom att explicit förklara begreppet.

Som Blaise Pascal vackert formulerade så är det en ädel konst att uttrycka sig kortfattat, och Löfven är här närmast Hemingwayskt karg i sitt obönhörliga lotsande av lyssnaren till att fundera över varför han i ett sådant här tillfälle av begränsad tid - såväl vad gäller programmet som vad gäller valrörelsen - inte bara väljer ett sådant yttrande, utan även direkt tar sig tid att backa upp det.

Ty Löfven beskriver ju vad som är uppenbart - socialdemokraterna har suttit i opposition i snart åtta år, men ändå rullar samhället vidare och Sverige fortsätter att vara ett attraktivt land avseende såväl barnalstrande som inflyttning - det är ju endast i och med en ökad befolkning som allt fler hamnar under (och över) medianvärdet.

Och det är ju egentligen någonstans där - i verkligheten - som ett parti som vill framstå som ansvarstagande och samhällsbärande måste ta sitt avstamp, och allt detta uttrycker partiledare Löfven i blott en till synes trivial mening.

Den som nu, till skillnad från Löfven, inte har sådan glimrande koll på sådana här termer kan med fördel fortbilda sig via Mattecentrums pedagogiska film på temat - anpassad till sjunde klass, där man förutsätts kunna lära sig hantera begreppet i fråga:
(Direktlänk)

Tidigare inlägg på temat:
- Stefan Löfvens way with words

söndag 7 september 2014

Stefan Löfvens way with words

Några utdrag (jag kommer i mån av tid att skriva fler inlägg om utfrågningen) ur förra inläggets transkribering, med korta kommentarer:
Stefan Löfven: Skogsindustrierna själva har ju uttryckt att det finns potential att utveckla jobb inom skogen och vill ta tillvara på den på ett mycket bättre sätt än vad vi gör idag, och de själva har sagt mellan 11 000 och 25 000 jobb - och vi har sagt att vi gärna antar den utmaningen för att det är så otroligt viktigt att vi får upp sysselsättningen i Sverige och får ner arbetslösheten så att alla vuxna kan ha ett jobb och styra sin framtid.
Löfvens och socialdemokratins stora satsning är alltså uttalat byggd på en rapport som skogsindustrin själva tagit fram där de efterfrågar gigantiska satsningar inom sitt gebit? Nog för att Löfven är politiskt orutinerad, men han borde ändå definitivt känna till rent-seeking, och har han månne någon tidigare liknande lyckad statlig bamsesatsning att hänvisa till som inspiration?

Det kan vidare noteras att Löfven bott många år i skogsindustrins Örnsköldsvik, vilket - på samma sätt som de olika senatorernas stöd för majsetanol har en tydligare geografisk prägel än vad som borde vara fallet vid ansvarsfullt neutral bedömning - kan anas ha viss betydelse för intresset.
MK: Ni bygger det här förslaget på en rapport som har tagits fram åt skogsindustrin av ett stort konsultföretag - har du själv läst den här rapporten?
SL: Inte hela, men det är klart att jag har tagit del av innehållet.
Rapporten (pdf) i fråga finns länkad från Skogsindustriernas pressrum, och är alltså tre A4-sidor lång, inklusive sammanfattning, breda marginaler och en hel del diagram och bilder. Som sammanfattning alltså: Socialdemokraterna bygger sin gigantiska jobbsatsning på en tre sidor lång partsinlaga, och partiledaren har inte ens tagit sig ork att tröska genom de tre sidorna.

Det kan även noteras att 11 000 jobb är enligt scenariot "business as usual" - alltså "ett basscenario där en stabil ekonomi, ökande energipriser och en fortsättning av dagens klimatpolitik medför en hygglig tillväxt för kartong, träprodukter och bioenergi", så satsningen borde alltså snarare anses kunna ge 14 000 nya jobb enligt den rapport de hänvisar till.

Alltså: Socialdemokraterna bygger sin gigantiska jobbsatsning på en tre sidor lång partsinlaga där närmare hälften av de angivna jobben kommer även om allt fortsätter som tidigare, och där partiledaren inte ens tagit sig ork att tröska genom de tre sidorna.
MK: Då byter vi ämne. I natt varnade Ukrainas president Porosjenko för ett fullskaligt krig med Ryssland. Hur allvarligt är läget i Ukraina?
SL: Det är mycket allvarligt, vi har just nu en allvarlig konflikt. Om än den inte just nu rent folkrättsligt kan definieras som krig så är det klart att det är en väldigt, väldigt allvarlig konflikt. Bara annekteringen av Krim - redan där har vi ju en allvarlig situation. Och det som vi nu ser med trupprörelser, det är ju inte bara där vi sett dem förut - Donetsk och Luhansk - utan längre ner i landet också så ser det ut som att den där kustremsan där verkar vara intressant för ryssarna.
MK: Men du säger att det inte är krig?
SL: Definitionsmässigt så hävdar vi att det här är en allvarlig konflikt, för enligt folkrätten så är det något annat. Men det är väldigt, väldigt allvarligt, och det är ju det allvarsamma, att vi...
AH: Vad är det som gör att du inte vill använda ordet krig?
SL: Nej men, folkrättsligt - det finns ju juridiska krav på...
AH: Vad är det som saknas för att det ska bli ett krig?
SL: Ja, det är ju de definitioner - jag litar till Förenta Nationerna, och den definitionen de gör. Men det viktiga är ju här nu inte själva definitionen exakt vad det är, utan faktiskt att vara tydliga mot Ryssland, mot Putin. Det här är fullständigt oacceptabelt, och därför så stödjer vi nu de tankar som man har inom ramen för EU att stärka sanktionerna helt enkelt.
MK: Men man beskjuter varandra, det är ryska soldater på ukrainskt territorium, det finns exempel på artilleridueller, beskjutning från artilleri. Är inte det krig?
SL: Och då är det, som jag sade, en mycket allvarlig konflikt, och det är ingen som har förklarat något krig. De har inte sagt det själva, Ukraina, utan de säger att nu är det väldigt, väldigt allvarligt läge där det är nära att bli krig, det är vad Porosjenko säger. Så det är självfallet så att vi måste ta det på största allvar, och verkligen vara tydliga här från Europeiska Unionen.
"Srs bsns." - Stefan Löfven 2014
MK: Men om du är statsminister och ska lägga förslag om det här i riksdagen, då måste du ju ha miljöpartiet med dig när du skriver en proposition?
SL: Det är helt rätt, och det är...
MK: Men de är ju emot de här förändringarna.
SL: Ja, men återigen, 80-85 procent av Sveriges riksdag står upp för de här slutsatserna, och då är jag tydlig på det - då tycker jag inte att något parti kan ha veto mot det. Och det här är viktigt - Sverige ska ha långsiktiga förutsättningar...
MK: Men om miljöpartiet säger nej?
SL: Nu är det 80 procent, 85 procent som säger att det ska vara så här. Vi har haft en försvarsberedning som har jobbat i två år ungefär och lämnat delrapport och sedan en slutrapport, som drar slutsatsen att Sverige måste höja sin militära förmåga.
MK: Men du är beredd att köra över miljöpartiet i den här frågan?
SL: Vi ska se till att fullfölja försvarsberedningens rapport, det arbetet. Sverige behöver höja...
AH: Kan du svara på den frågan - är du beredd att köra över miljöpartiet?
SL: Sverige behöver höja sin militära förmåga...
AH: Men jag ställde en fråga - kan du svara på den?
SL: Ja, jag säger det. Jag har ju sagt det hela tiden. Det som försvarsberedningen kom överens om, det tycker jag ska gälla. Vi ska inte börja om det jobbet...
AH: Så svaret är ja?
SL: Svaret är att det ska fullföljas, ja.
Vet du, Stefan Löfven, jag tror inte att det är sista gången du behöver svara på den frågan.
AH: Islamiska staten sprider död och skräck i Irak och Syrien. Hur allvarligt är hotet från den här rörelsen som du ser det?
SL: Det är mycket, mycket allvarligt, och det är ju flera som påpekar att det är konstigt att omvärlden inte har sett det tidigare. Flera har rapporterat och varnat att de här kommer att stärkas väldigt, väldigt mycket. Ytterst så är det ju Assad som har låtit jihadisterna komma ur fängelset och släppt ut en rörelse som ingen vet var det stoppar. Det är ju fruktansvärda berättelser och bilder som vi ser från det området, så det är ju klart att det är allvarligt. Och därför tycker vi att FN och Säkerhetsrådet måste samla sig och se till att få ett mandat för att också ingripa militärt, för de stoppas ju inte på annat sätt.
Veto vad gäller nationellt försvar är alltså förkastligt enligt Löfven i tidigare citat, men Säkerhetsrådet - där bland annat Ryssland har ständig vetorätt och så sent som i mars 2014 just lade in ett veto i den allvarligt allvarsamma Ukraina-frågan - är alltså alldeles ypperligt anpassat vad gäller internationellt försvar.
SL: Ja, och det är ju inte bara inkomstskatten, skattesatsen, som avgör skatteintäkterna, utan det är ju att vi vill se till att öka sysselsättningen. Det kommer att vara det långsiktigt hållbara.
Och senare ur intervjun, angående satsningen på traineejobb inom äldreomsorgen:
SL: Staten ska stå för hela lönen, och utbildningskostnaden.
Löfven skapar alltså här ett system där tjänster betalas för skattepengar för att sedan resultera i skattepengar, och någonstans blir det här "det långsiktigt hållbara". Lite beroende på om socialdemokraterna väljer att samarbeta med vänsterpartiet så kan nog Peter Pedersen bidra med underlag - "minisnurra på ekonomin" kan vara ett lämpligt arbetsnamn för projektet.

Det kan även noteras att såväl bland annat Vårdförbundet som Lärarförbundet kritiserat traineeförslaget.
SL: De [ungdomar som fått jobb tack vare sänkta skatter] kommer självfallet, om de restauranger som... Det är ju inte så att de går och slår dank och inte gör någonting och skulle man höja restaurangmomsen så skulle de inte ha något jobb. Det är ju självfallet - så länge som det finns kunder på caféerna och restaurangerna så kommer självfallet de ha jobb. 
Och här så kan det vara läge att förklara fenomenet skattekilar för Stefan Löfven - ifall ungdomarna producerar för 200 kronor per timme, och är beredda/tillåtna att jobba för 150 kronor per timme så finns det inget jobbtillfälle ifall skatter och andra avgifter då överstiger 50 kronor. Ett arbetstillfälle existerar bara på sikt ifall det tillför arbetsgivaren något, och finns inga pengar att tjäna på att driva restauranger så kommer de inte fortsätta att drivas.

Och då exempelvis restaurangbranschen redan har små marginaler så kan redan vad som på förhand antas vara en mindre förändring ge enorma effekter i vardagen, och socialdemokraternas förslag är inte att klassa som mindre förändringar.
SL: Ja, det är därför vi ska bygga mycket mer, vi måste investera mycket mer i bostäder. De här människorna är en tillgång - tänk så här, vi lever i en global ekonomi och den blir alltmer global. Det är klart att lilla Sverige, vi kommer aldrig att bli störst - men vi kan bli bäst, och tar vi tillvara på dessa människor som kommer från olika kulturer, olika språk, kan olika regioner, så är det en stor, stor tillgång för oss.
[...]
MK: Vill du tvinga kommuner att ta emot de här...
SL: Nä, det skulle förmodligen inte bli något speciellt varmt mottagande, men...
MK: Skulle du...
SL: Vi måste ju förbereda för detta också, och då kan jag tänka mig en modell där - då får man vara med och betala mer i så fall. Ska rika kommuner som knappt tar emot några flyktingar - ska de vara med och betala detta? Ja, jag tycker det, och då får man fundera på den modellen i så fall.
MK: Och hur ska det ske med att ta betalt från...
SL: Ja, det får vi ju se - det kan man göra inom ramen för utjämningssystemet, det kan man göra på många olika sätt, men jag tycker det är fel att... För det är landet Sverige som tar emot, och då är det inte okej för några framför allt - eller jag ska säga att inte minst ganska välbärgade kommuner sitter och säger att nej vi har inte...
Menar Löfven att flyktingar är ett minus på kommunnivå men att detta på något vis aggregeras till ett plus för landet? Invandringsfrågan är alldeles för viktig för att argumenteras så slappt. Och utjämningssystemet - är det verkligen väsensskilt från tvång?
MK: I så fall blir du den förste statsministern i modern tid som varken har suttit i riksdagen eller som har varit minister. Hur ska det gå?
SL: Först, när det gäller minister så kan jag ju bara konstatera att före Fredrik Reinfeldts tillträde så hade ju inte han heller varit minister.
MK: Fast han hade suttit i riksdagen under väldigt lång tid.
SL: Det är helt rätt, och Carl Bildt hade heller aldrig varit minister när han tillträdde...
Som försvar mot bristen på politisk bakgrund så jämför sig alltså Löfven med hårklyveri om två politiska ultrabroilers, och får självfallet svarslös äta upp det, innan han svarar vad han borde sagt direkt:
SL: Det är sant. Min bakgrund är annorlunda, och jag är väldigt stolt över den. Och jag tror att jag har en hel del att tillföra - att jag möjligtvis inte har gått i riksdagshuset i 20 år - nej, det har jag inte gjort. Men jag har gjort någonting annat, och jag har skaffat mig bra kunskaper om både villkoren i en global ekonomi, men också hur man leder stora organisationer. För att leda IF Metall, det är att leda en stor organisation, och det är det det här handlar om mycket. Man ska kunna sätta upp mål, vara tydlig om vart vi ska, men också ha flexibiliteten att se till att de lösningar som landet behöver bäst också är dem som kommer till.
Stefan Löfven nämner upprepade gånger senare i intervjun att han inte vill vara medioker, så det kan ju vara värt att ta en titt på vad som hände under Löfvens tid i IF Metall -  när Metall bildades med Löfven i spetsen 2006-01-01 så hade de enligt verksamhetsberättelsen (pdf, sid 3) cirka 450 000 medlemmar. När Löfven avgick i januari 2012 så hade de enligt LO:s siffror (pdf) cirka 350 000 medlemmar.

Mellan 2006-12-31 och 2011-12-31 så tappade Metall drygt 85 000 medlemmar, eller cirka 20 procent - LO utöver Metall tappade under samma period från cirka 1 370 000 medlemmar till cirka 1 153 000 medlemmar, eller cirka 12 procent av medlemmarna. Angående löneutveckling under de åren så hittar jag vid snabbgoogling ingen riktigt bra information, men sett till hur löneandelen för industriarbetare historiskt förändrats över tid så anar jag att inte heller den siffran är att betrakta som särskilt smickrande - ur Fredrik Segerfeldts artikel hos Nyheter24 (där det också finns ett diagram):
Arbetarrörelsens berättelse anger att den fackliga organiseringen gjorde att de anställda kunde öka sin andel av produktionens resultat. Vinster för kapitalisterna ska alltså ha omvandlats till löner för arbetarna. För att detta ska kunna vara den huvudsakliga förklaringen till den drastiskt höjda levnadsstandarden måste löneandelen i industrin ha mångdubblats sedan 1800-talet. Det har den inte. I stället har löneandelen varit trendmässigt konstant under hela perioden. En löntagare får ut ungefär lika mycket av produktionens resultat idag som på 1800-talet.
Vidare ur intervjun:
SL: Jo, det är... Jag tycker att det är så fruktansvärt att se att Sverige ska vara mediokra i EU-sammanhang. Om vi tittar på EU-15, om jag räknar bort de lite nyare länderna i Östeuropa och så vidare, så i EU-15 - ja, vilka ligger under oss, vilka är sämre än oss? Jo, det är Portugal, Spanien, Italien, Grekland, de som har kännetecknats av kris. Och jag tycker inte om den bilden. Vi ska vara bäst i Sverige.
MK: Det är ju i och för sig fler länder som ligger efter Sverige.
SL: Förlåt?
MK: Ja, det är ju i och för sig fler länder som ligger efter Sverige.
SL: Ja, det är inte många. Inte av EU-15 är det inte. Och jag tycker att vi måste ha självförtroende och säga att vi ska bli bäst i EU. Och då är det så att då ska det ske med fler människor i arbete och fler arbetade timmar.
Med de senaste siffrorna från Eurostat (för juli månad utom för Grekland och Storbritannien, där de senaste siffrorna är från maj månad) ser det ut som följer [bilden klickbar för förstoring]:
Sverige intar alltså en relativt ospektakulär sjundeplats i EU-15, men det får nog anses tveksamt att närmast jämföra Sverige med bottenskiktet i sällskapet.
AH: Många människor tycker ju att det är intressant att veta hur det blir med kärnkraften, så är det blåögt att tro att man ska kunna avveckla kärnkraften utan att få elbrist och ökade utsläpp?
SL: Vi har idag... Vår uppfattning är att kärnkraften ska avvecklas, och den kärnkraft som vi har idag, den kommer att avvecklas för att den blir föråldrad. Frågan är ju: Vad behöver vi 2030, 2035, 2040?
[...]
SL: Nej, jag vill pröva... Vad jag menar är 1: Vi säger att kärnkraften ska avvecklas, och det ska den göra över tid. Vi kommer behöva den över överskådlig tid. Vi ska upp i vindkraft, i solkraft - i solkraft ligger Europa långt före Sverige, vi har mycket mer att göra på solkraft - vågkraft, andra energikällor. Och då är det ju det vi ska först och se: Hur ser faktiskt energibehovet och energimixen ut innan vi bara börjar prata om ett energislag, jag tycker att det inte är tillräckligt hög intellektuell nivå på den diskussionen.
Löfven tycker alltså inte att det är tillräckligt hög intellektuell nivå på att en vecka före valet fråga ifall det kan vara några bekymmer att samregera tillsammans med ett parti som har som hjärtefråga att avveckla all kärnkraft samtidigt som han själv tidigare varit positiv till kärnkraft, utan han vill istället sätta igång en utredning för att se över energibehovet fram till 2040. Det kan här noteras att motsvarande tidsperiod bakåt i tiden landar oss sent 80-tal, och jag törs ana att dåtidens politiker åtminstone inte skulle träffa alldeles rätt angående dagens tekniksituation.

Att försöka förutse energibehovet 2020 skulle vara precis så omöjligt som historiens femårsplaner visat, så att försöka gissa hur det ser ut 2040 är måhända inte den diskussionshöjare som Löfven anger.

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Ytterligare lite Juholts way with words
- Och ännu mer Juholts way with words
- Juholts way with words, återigen
- Juholts way with words, igen
- Juholts way with words

Stefan Löfvens partiledarutfrågning i Din röst transkriberad

Från SVT Play (intervjun börjar vid cirka 31 minuter, tvekanden, stamningar etc borttaget såvida de inte är väldigt tydliga, angivna tider är cirkatider i SVT Play):

Anna Hedenmo: Stefan Löfven, de senaste veckorna har du utlovat en massa nya jobb om du blir statsminister, och senast i tisdags så presenterade du en miljardsatsning på skogen som ska ge upp mot 25 000 nya jobb. Hur ska det gå till?
Stefan Löfven: Skogsindustrierna själva har ju uttryckt att det finns potential att utveckla jobb inom skogen och vill ta tillvara på den på ett mycket bättre sätt än vad vi gör idag, och de själva har sagt mellan 11 och 25 000 jobb - och vi har sagt att vi gärna antar den utmaningen för att det är så otroligt viktigt att vi får upp sysselsättningen i Sverige och får ner arbetslösheten så att alla vuxna kan ha ett jobb och styra sin framtid.
Mats Knutsson: Du har ju talat - eller ni har talat - om att utveckla biodrivmedel - hur kan det ge så många jobb som du talar om?
SL: Eftersom skogsindustrierna själva har gjort den här bedömningen - mellan 11 till 25 000 - så säger vi att vi antar den här utmaningen, och därför måste vi lägga till pengar till utvecklingsprojekt så att vi får flera pilotanläggningar och ser till att vi både kan bygga produktionen, den som ska vara nära skogen, för att utveckla bränslen - men också hela infrastrukturen för detta, för det är klart vi måste ha fler tankställen också.
MK: Ni bygger det här förslaget på en rapport som har tagits fram åt skogsindustrin av ett stort konsultföretag - har du själv läst den här rapporten?
SL: Inte hela, men det är klart att jag har tagit del av innehållet.
MK: Enligt den här rapporten så ger satsningar på biobränslen inte särskilt många jobb inom skogsnäringen. I rapporten står det, jag citerar: "Sysselsättningsmässigt är biobränslen så gott som betydelselösa". Det låter inte så lovande?
SL: Ja, fast om man avverkar skog så är det klart att det ger jobb, och ska du dessutom se till att producera biobränslen så ger det jobb. Det här är en rapport som skogsindustrierna själva har beställt och fått, och de har själva uttryckt 11 till 25 000 nya jobb.
MK: Men enligt rapporten så ger just satsningar på biobränslen inte särskilt många jobb.
SL: Nej, men återigen, vi är helt övertygade om att skogen - om vi avverkar mer så kommer vi också att kunna få fler jobb, och det är hela vägen från produktionen av biobränslen hela vägen ut, naturligtvis, till själva infrastrukturen för det är också...
AH: Men ni lutar er ju mot en rapport som säger att det inte ser så ljust ut på den här fronten - att sysselsättningsmässigt är biobränslen så gott som betydelselösa.
SL: Ja, om det...
AH: Och 25 000 jobb - är det här verkligen realistiskt?
SL: Om det bara är biobränslen, men du kan ju elda - det är inte bara till bilar du ska använda skogen, utan groten - exempelvis grenar och toppar - tas ju inte tillvara tillnärmelsevis i den utsträckning vi behöver göra. Vi behöver...
AH: Fast det är ju inte lönsamt, sägs det i den här rapporten?
SL: Jo, eftersom skogsindustrierna själva säger 11 till 25 000 jobb så tror jag på det.
AH: Fast är det rätt av dig att lita på det då?
SL: Ja, vi har sagt att vi antar utmaningen, säger vi, och vi ser att vi behöver mycket mer biobränslen. Bilen, den är ju oerhört viktig för människor, det är en frihetsfråga, men vi måste se till att köra bilar på något annat än vi gör idag, för idag så är det så att de nya bilar som kom ut så är 95 procent drivna av bensin och diesel, och det håller inte. Vi måste hitta något annat att driva bilarna med så att vi kan köra bil men göra det miljövänligt.
MK: Men du hävdar att en satsning på biobränslen kan ge 25 000 nya jobb i Sverige?
SL: Du kan säkert göra mer med skogen än det, så att det är ju hela den satsning som skogsindustrin behöver göra som...
MK: Är det ett löfte?
SL: Förlåt?
MK: Är det ett löfte?
SL: Nej, vi säger att vi antar utmaningen, och då måste vi från politikens sida visa att ja, vi antar den här utmaningen, vi är beredda att satsa pengar på detta, vi kommer att investera, vi ska göra det i samråd med skogsindustrierna.
AH: Men Stefan Löfven, nu låter det här lite osäkrare i mina öron. Du hade en presskonferens för några dagar sedan där det presenterades som ett faktum: 25 000 nya jobb inom skogen - nu säger du att vi antar en utmaning och det verkar plötsligt ganska osäkert.
SL: Ja, och det sade jag faktiskt då också - jag sade att vi antar utmaningen - det sade jag på presskonferensen, och det...
[35:00]
AH: Men vad vet du om de här jobben egentligen?
SL: Det är så här, att det är klart att i det privata näringslivet, där är det inte vi som fattar beslut att nu ska det anställas, nu gör man det i det privata näringslivet. Men däremot så tänker jag att Sverige ska ha så bra självförtroende så att vi faktiskt utvecklar de nya produkterna. Jag vill förändring. Vi har för hög arbetslöshet, och då måste vi också säga till det privata näringslivet: Vi är beredda att samverka med er, satsa på de pilotanläggningar och de försörjningsanläggningar som behöver göras och infrastrukturen, så är jag helt säker också på att vi kommer få högre sysselsättning.
MK: Du talar om infrastrukturen nu, och ni vill ju också införa en särskild lastbilsskatt. Enligt skogsnäringen kostar det branschen en miljard kronor. Hur kan det generera jobb i skogsbranschen?
SL: Vi kallar det för vägslitageavgift, och det kommer ju bli så att de som betalar mest till den - det är ju självfallet de som kör längst också, för det är avståndsbaserat. Och sedan kommer det vara så att den kommer att stimulera de som kör på renare bränslen, som har nyare motorer som inte släpper ut så mycket CO2 helt enkelt. Jo, det är ju också så att det i den här näringen så säger man ju också att vi måste förstärka vägarna betydligt - mycket, mycket högre bärighet, tjälskador måste vi se till att åtgärda. Och det kommer tillbaks, så att det ska tillbaks...
MK: Men om du säger att du först satsar pengar på skogsbranschen och sedan plockar du in pengar genom att höja skatten för skogsnäringen - hur går det ihop, den ekvationen?
SL: Men det är ju inte så att det är skogsnäringen som får betala hela den här vägslitageavgiften - vi har ju idag det faktum att runtom i...
MK: De säger att det kostar dem en miljard.
SL: Runtom i Europa så är det ju idag ett faktum att svenska åkare som åker dit ut - till Tyskland exempelvis - de får vara med och betala investeringar i tyska vägar via vägslitageavgift. I Sverige får man inte det, så vi vill att utländska åkare också ska betala här i Sverige.
AH: Vi har fått en tittarfråga - den lyder så här: "Vem ska betala allt som lovas i en valrörelse?" Vad säger du - hur finansierar ni era löften?
SL: Ja absolut, det är klart...
AH: Hur?
SL: Ja förlåt - hur - ja exempelvis vill vi ta bort den här dyrbara rabatten på arbetsgivaravgiften för ungdomar. Den ger väldigt, väldigt få jobb men kostar oerhört mycket pengar - ungefär 15 miljarder kronor per år. Samma sak med krogmomsen - den är nedsatt och det är samma sak där. Vi tycker att bankerna kan betala lite mer i skatt så att de kan hjälpa barnen, storbankerna. Och vi vill bryta av det
femte jobbskatteavdraget så att de som tjänar över 60 000 kronor får betala lite mer i skatt. Och tjänar man lika mycket som jag så tycker jag att inte att man ska ha något femte jobbskatteavdrag.
MK: Då byter vi ämne. I natt varnade Ukrainas president Porosjenko för ett fullskaligt krig med Ryssland. Hur allvarligt är läget i Ukraina?
SL: Det är mycket allvarligt, vi har just nu en allvarlig konflikt. Om än den inte just nu rent folkrättsligt kan definieras som krig så är det klart att det är en väldigt, väldigt allvarlig konflikt. Bara annekteringen av Krim - redan där har vi ju en allvarlig situation. Och det som vi nu ser med trupprörelser, det är ju inte bara där vi sett dem förut - Donetsk och Luhansk - utan längre ner i landet också så ser det ut som att den där kustremsan där verkar vara intressant för ryssarna.
MK: Men du säger att det inte är krig?
SL: Definitionsmässigt så hävdar vi att det här är en allvarlig konflikt, för enligt folkrätten så är det något annat. Men det är väldigt, väldigt allvarligt, och det är ju det allvarsamma, att vi...
AH: Vad är det som gör att du inte vill använda ordet krig?
SL: Nej men, folkrättsligt - det finns ju juridiska krav på...
AH: Vad är det som saknas för att det ska bli ett krig?
SL: Ja, det är ju de definitioner - jag litar till Förenta Nationerna, och den definitionen de gör. Men det viktiga är ju här nu inte själva definitionen exakt vad det är, utan faktiskt att vara tydliga mot Ryssland, mot Putin. Det här är fullständigt oacceptabelt, och därför så stödjer vi nu de tankar som man har inom ramen för EU att stärka sanktionerna helt enkelt.
MK: Men man beskjuter varandra, det är ryska soldater på ukrainskt territorium, det finns exempel på artilleridueller, beskjutning från artilleri. Är inte det krig?
SL: Och då är det, som jag sade, en mycket allvarlig konflikt, och det är ingen som har förklarat något krig. De har inte sagt det själva, Ukraina, utan de säger att nu är det väldigt, väldigt allvarligt läge där det är nära att bli krig, det är vad Porosjenko säger. Så det är självfallet så att vi måste ta det på största allvar, och verkligen vara tydliga här från Europeiska Unionen.
AH: Hur påverkas Sverige av den här situationen?
SL: Ja, det har ju vi sagt under lång tid att det faktum att Ryssland faktiskt uppgraderar sitt försvar, och det har de gjort rätt så rejält - de kom från en låg, låg nivå efter att Sovjetunionen bröts upp, men sedan har de under säg 6-7-8 år nu rejält graderat upp sitt försvar, och det är en signal till oss. Det innebär inte att de är något omedelbart hot mot oss - så är det inte - men det faktum att just det som händer nu i Ukraina, det gör omvärlden osäker.
AH: Nu vill ju ni socialdemokrater stärka försvaret, medan miljöpartiet - som du vill regera med om ni vinner - vill banta försvaret. Hur löser du det här om ni vinner?
SL: Försvarsberedningen i våras lämnade ju ett väldigt tydligt yttrande, och där finns en bred majoritet för den rapporten, de slutsatserna, och slutsatserna är ju bland annat att det här läget ger vid handen att vi har behov av att stärka Sveriges militära förmåga. Och med en sådan rapport med sådana slutsatser som ändå delas av kanske 80-85 procent av Sveriges riksdag i nuvarande riksdag så menar jag att då ska man fullfölja det.
[40:00]
MK: Men om du är statsminister och ska lägga förslag om det här i riksdagen, då måste du ju ha miljöpartiet med dig när du skriver en proposition?
SL: Det är helt rätt, och det är...
MK: Men de är ju emot de här förändringarna.
SL: Ja, men återigen 80-85 procent av Sveriges riksdag står upp för de här slutsatserna, och då är jag tydlig på det - då tycker jag inte att något parti kan ha veto mot det. Och det här är viktigt - Sverige ska ha långsiktiga förutsättningar...
MK: Men om miljöpartiet säger nej?
SL: Nu är det 80 procent, 85 procent som säger att det ska vara så här. Vi har haft en försvarsberedning som har jobbat i två år ungefär och lämnat delrapport och sedan en slutrapport, som drar slutsatsen att Sverige måste höja sin militära förmåga.
MK: Men du är beredd att köra över miljöpartiet i den här frågan?
SL: Vi ska se till att fullfölja försvarsberedningens rapport, det arbetet. Sverige behöver höja...
AH: Kan du svara på den frågan - är du beredd att köra över miljöpartiet?
SL: Sverige behöver höja sin militära förmåga...
AH: Men jag ställde en fråga - kan du svara på den?
SL: Ja, jag säger det. Jag har ju sagt det hela tiden. Det som försvarsberedningen kom överens om, det tycker jag ska gälla. Vi ska inte börja om det jobbet...
AH: Så svaret är ja?
SL: Svaret är att det ska fullföljas, ja.
AH: Islamiska staten sprider död och skräck i Irak och Syrien. Hur allvarligt är hotet från den här rörelsen som du ser det?
SL: Det är mycket, mycket allvarligt, och det är ju flera som påpekar att det är konstigt att omvärlden inte har sett det tidigare. Flera har rapporterat och varnat att de här kommer att stärkas väldigt, väldigt mycket. Ytterst så är det ju Assad som har låtit jihadisterna komma ur fängelset och släppt ut en rörelse som ingen vet var det stoppar. Det är ju fruktansvärda berättelser och bilder som vi ser från det området, så det är ju klart att det är allvarligt. Och därför tycker vi att FN och Säkerhetsrådet måste samla sig och se till att få ett mandat för att också ingripa militärt, för de stoppas ju inte på annat sätt.
AH: Flera partier i Sverige har ju den senaste tiden föreslagit en ny lag, som ska göra det olagligt att delta i strider med terrorstämplade rörelser som till exempel Islamiska staten. Men ni socialdemokrater vill ta ett steg längre - ni vill kriminalisera inblandning i alla strider utomlands om det inte är sanktionerat av den svenska staten. Varför vill ni gå så långt?
SL: Ja, idag är det ju så att det är Sveriges riksdag som sanktionerar om vi ska skicka trupp utomlands...
AH: Ja just det, men om vi bortser från det.
SL: Ja, men det hör ihop, så jag vill bara nämna den bakgrunden. Och vi tycker att det är rimligt att det är staten och riksdagen, regeringen som fattar de besluten över huvud taget om någon härifrån ska åka till någon konflikt. Här är det ju jätteviktigt att se också att FN:s resolution, som kom för ett litet tag sedan, den säger ju att nu är medlemsstaterna skyldiga att se till att förhindra att både kapital och personer dras till den här konflikten så att de får mer resurser. Och då har vi ett åtagande som medlemsstat att göra detta, och vi tycker att det är viktigt.
MK: Men det innebär ju att de svenska kurder som nu beger sig till Irak för att till exempel hjälpa den kurdiska milisen - de skulle begå ett brott?
SL: Ja, det vi säger, det är att vi vill utreda detta i denna riktning för att då ska det ju också kunna göras om riksdag och regering har det beslutet i sin hand, och den som har mandatet - det forumet som har mandatet, de forumen. Ja, då kan de ju självfallet också säga okej. Så det är ju inte så att vi säger att det aldrig får hända, men vi tycker att mandatet...
AH: Men vad är det ni säger då?
SL: Att riksdag och regering ska bestämma - idag kan ju en individ åka. Idag är det förbjudet för mig att värva en grupp, men det är ju också så att med dagens teknik så kan du ju värva dig själv på hemsidor och på andra sätt. Och då menar vi, då måste det här skärpas till. Och huvudutgångspunkten är ju rimligen då att det är landet som beslutar om någon ska åka och delta i en annan strid.
MK: Men vem ska då bekämpa Islamiska staten?
SL: Vi ska ha ett FN-mandat för det, så det är ju inte så att...
AH: Ni får ju inte det?
SL: Jo, vi ska kämpa för ett FN-mandat för att ha det, och även om...
AH: Men det har inte kommit något än.
SL: Nej, men även om vi hade haft det här regelverket satt i sjön så är det ju inte så att man aldrig kan fatta beslut i Sveriges riksdag om att det är okej att åka till andra länder...
MK: Men är det då fel att frivilliga då - nu när inte världssamfundet gör någonting - ger sig iväg till Irak för att försöka skydda de här människorna?
SL: Eftersom Förenta Nationerna just säger det - de vill inte att man ska späda på i sådana här konflikter, och det ska skickas in vapen, det ska skickas in pengar...
AH: Men Stefan Löfven, här reser människor från Sverige - ofta då kurder - med risk för eget liv och kämpar mot den här fruktansvärda terrororganisationen som sätter skräck i stora delar av världen...
SL: Ja...
AH: FN står lamslaget och är handlingsförlamat, och det här är människor som är beredda att göra någonting för att skydda de här människorna, och det vill ni göra brottsligt?
SL: Nej...
AH: Men vad är det du säger då?
SL: Det jag säger, det är att det är Sveriges riksdag och regering som ska besluta...
AH: Men om ni inte har gjort det? Idag är det ju inte så.
SL: Nej...
AH: Men titta på den här situationen som är idag?
SL: Ja, och idag är det inte brottsligt.
AH: Nej, men du vill ju att det blir det?
[45:00]
SL: Nej, nej, vad jag säger det är att jag tycker att Sveriges riksdag och regering ska besluta om det är så att...
AH: Men om regeringen inte beslutar i den här situationen att det är tillåtet?
SL: Ja just det, då blir det ju det, men då kan man ju anta att blir det si eller blir det så. Men vad vi säger är att vi vill utreda för att FN säger att skicka inte mer folk till olika oroshärdar - jag tycker att det är en vettig princip, att vi ska inte späda på det. Men om staten - riksdag och regering - tar det ansvaret så...
AH: Men det kan man ju inte utgå från - att riksdag och regering...
SL: Nej, det är helt rätt, men vi har ju den andra situationen också - den man som tänkte spränga sig själv här i Stockholms centrum här för några år sedan - det var en person som kom från ett sådant här område. Så att vi har ju i båda fallen...
AH: Ja, men min fråga är ju varför ni inte nöjer er med det som andra partier i Sverige föreslår - att bara låta det här gälla terrorstämplade organisationer?
SL: Därför att vi tycker att det är rimligt att vi fullföljer den principen att det är landet, det är staten som tar ansvar för när vi skickar personer till andra oroshärdar. Vi tycker att det är en rimlig princip, och den får gälla rakt över hela linjen. Vi vill utreda den möjligheten, och det är vad vi har sagt.
MK: Stefan Löfven, du säger att du vill ha en militär intervention i Irak. Ska Sverige medverka i en sådan?
SL: Om det finns ett FN-mandat, om det är rätt förutsättningar, självfallet, för det måste vara att man vet att det här är fullföljt. Just nu så kan jag säga att det inte är det som är rekommendationen nu, därför att ska vi skicka FN-trupp någonstans så måste det ju självfallet vara under så säkra förhållanden som möjligt, och just nu är det inte det.
AH: Ta du. [skrattar]
MK: Då byter vi ämne. Om ni vinner valet så har ni ju lovat att höja inkomstskatten för alla som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden - varför det?
SL: Jo, vi tycker att det behövs mer pengar till jobben, till skolan, till välfärden. Alltså, vi har en alldeles för hög arbetslöshet idag, skolresultaten faller dramatiskt, vi fick nya siffror i fredags - det faller mest i hela OECD. Och det är klart, då måste vi fundera på hur vi gör något åt det. Och jag vill förändring på riktigt, och då får man prioritera. Det är därför vi tar bort, återigen, rabatten på avgiften för unga och så vidare, liksom den här skatten som vi då vill höja.
MK: Du vill förändra på riktigt, säger du, men den här skatten på de som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden - det är bara en bråkdel av löntagarna som gör det - om det finns stora hål i välfärden som ni brukar säga, varför inte höja skatten för fler?
SL: Vi har ju sammantaget många fler miljarder än regeringen på skatter, det är ju inte bara...
AH: Men om vi nu tittar på inkomstskatten, vi kommer till de andra sedan.
SL: Ja, och det är ju inte bara inkomstskatten, skattesatsen, som avgör skatteintäkterna, utan det är ju att vi vill se till att öka sysselsättningen. Det kommer att vara det långsiktigt hållbara.
AH: Men ni har ju varit så oerhört kritiska under alliansåren och varit kritiska mot jobbskatteavdragen och talat om att alliansen raserat välfärden. Varför kan ni då inte rätta till det här och höja skatterna för fler - nu pratar jag om inkomstskatt alltså - det låter så lite.
SL: Ja, jag har varit tydlig här - dels så finansierar ju det här det vi kan göra för pensionärerna - att ta ner de skatteutgifterna, så det är ju inte försumligt...
MK: En och en halv miljard.
SL: Ja, en och en halv miljard - det tycker jag är rätt mycket pengar, det kan man göra en del med.
MK: Men regeringen har väl sänkt inkomstskatterna med 80 miljarder?
SL: Det har de gjort, de har sänkt skatterna totalt med 130 miljarder.
MK: Men hur ska en och en halv miljard göra så mycket?
AH: Men ni har klagat så mycket på det - skulle ni inte kunna ta i lite mer?
SL: Och mitt budskap är att det är inte bara skattesatsen som avgör, utan det är faktiskt andra skatteuttag, och nu har vi ett samlat skatteuttag på många, många miljarder mer än regeringen, och vi kommer att redovisa det i valmanifestet om inte alltför lång tid. Så vi har skaffat oss ett utrymme för att faktiskt åstadkomma förändring på riktigt. Men budskapet hela tiden har varit som ni säger - jag tänker inte gå till breda löntagargrupper och säga att nu får ni högre skatt, utan det ska vi fixa på annat sätt.
MK: Du pratar ju gärna om att klyftorna i samhället ska minska, men varför avskaffar då socialdemokraterna arvs- och gåvoskatten?
SL: Förlåt?
MK: Varför avskaffar ni socialdemokrater arvs- och gåvoskatten?
SL: Ja, det var en skatt som hade spelat ut sin roll, och det är ju inte bara det som avgör klyftornas storlek, utan det som händer nu - det är ju framför allt att människor är arbetslösa och arbetslösa länge, får gå till kommunen och få det vi kallar för socialbidrag - det är ju det här som är de stora klyftorna.
MK: Ni vill inte heller återföra förmögenhetsskatten. Många menar ju att det är rimligt att förmögna, att de rikaste betalar förmögenhetsskatt.
SL: Ja, jag har respekt för den uppfattningen, det är bara det att den blev lite av en tombolaskatt - man kunde välja om man skulle betala den eller inte betala den, och det är ju inte speciellt effektivt faktiskt.
AH: En annan skatt som tagits bort är fastighetsskatten, men ni har inte några planer på att återinföra den heller, varför det?
SL: Nej, därför att vi inte tänker förändra förutsättningarna för många hushåll som nu har inordnat sig under de regler som nu finns, och då tänker inte jag säga att jag tänker gå dit och rycka bort de här förutsättningarna, utan de har fått det här, det är långsiktigt, vi kommer se till att få skatteintäkter för att åstadkomma den förändring som vi vill göra ändå.
[50:00]
AH: Okej, så ni vill inte återinföra arvs- eller gåvoskatten, inte förmögenhetsskatten, inte fastighetsskatten, och ni vill bara ha begränsade höjningar av inkomstskatten. Kan ni verkligen minska klyftorna på den politiken?
SL: Ja, absolut. Vi kommer att ha ett rejält mycket större skatteintag än vad regeringen har, och det är för att vi har mycket större ambitioner för välfärdssamhället. Det är jobben för det första, för det är enda långsiktigt hållbara för att vi ska få en verkligt bra välfärd och trygghet - det är bara människor tillbaks i arbete, och arbetslösheten är alldeles för hög, vi har ungdomar som går arbetslösa alldeles för länge, vi måste komma åt det.
AH: Det finns många som har velat göra något åt arbetslösheten och inte lyckats. Här, med de här skatterna, så skulle du ju vara säker på att få in pengar, men det avstår du ifrån?
SL: Nej, vi får in pengar, det är det jag säger - vi har ett mycket, mycket större uttag av skatt än vad regeringen har, och det ger oss ett utrymme att satsa mycket på skatter. Det är därför vi kan säga till ungdomarna att ni får jobb, utbildning, praktik inom 90 dagar. Vi sätter av sex miljarder kronor för det. Och det är för att vi har skaffat oss ett utrymme.
MK: Nu till min Sverigebild. Av alla de tusentals bilder som ni har skickat in så har Stefan Löfven valt ut en, och det är den här. Varför valde du just den?
SL: Ja, är den inte härlig? Det här är vår framtid, det här är ungdomar. Jag träffar så många ungdomar runt om i landet, och jag blir lika glad varje gång. De sprudlar av energi, de har så mycket att tillföra, och det stora felet nu är att alldeles för många går arbetslösa. Det är därför jag sätter hela mitt förtroende på att ungdomarna ska tillbaka i arbete - det här är vår framtid.
AH: Och det här är taget på en högstadieskola i Linköping. Vad är din vision om svensk skola?
SL: Vi ska ha en skola som gör att alla ungdomar kommer upp i vuxenlivet som starka och fria individer. Hur gör vi detta? Jo, vi måste ha mycket, mycket mer satsningar i tidiga åldrar. Idag ser vi att de individuella stöden kommer in mest i årskurs 8 och årskurs 9. Och det är självklart att man ska hjälpa elever som håller på att inte klara grundskolan, men vi måste vända om det och sätta in mer stöd tidigt. Och det är därför bland annat som vi föreslår betydligt färre barn i förskolegrupperna. Vi vill ha färre barn i klasserna också, där problemet är alltså från förskoleklass till årskurs 3, och vi vill därför sätta in så mycket tidigare insatser för att vända den här utvecklingen.
AH: Ni vill ha fler lärare per elev då i skolan. Av era siffror - för ni presenterade det här för några dagar sedan - så framgår det att det går 12,1 elev per lärare i kommunala grundskolor, och 12,4 elever per lärare i friskolor. Är det något att bråka om - det är ju nästan ingen skillnad alls?
SL: Ja, det vi kunde påvisa när vi redovisade detta, det är ju att de stora skolföretagen, de har ju en ännu lägre lärartäthet, och...
AH: Det skiljer en procent.
SL: Ja, och det gör mycket, för att när vi lägger ihop grundskolan och gymnasieskolan så gör det 650 miljoner kronor. Och de pengarna ska ju inte tillkomma på ett sådant sätt enligt vår uppfattning. Så det vi vill säga är ju det att lärare och annan undervisningsnära personal - där ska man kunna möta upp med samma krav.
MK: Men flera av de här friskolorna visar ju upp bättre skolresultat än kommunala skolor.
SL: Och det är därför de som sköter sig och gör detta bra, det är ingen fara, men vi måste sätta upp kvalitetskrav så att när du är på detta område så ska du möta samma krav som vi sätter på kommunala skolor. Så att vi inte betalar ut samma peng till två utförare och den ena drar ner på personalen och gör vinst, det är inte okej i ett socialdemokratiskt styrt Sverige, det kan jag säga.
MK: Men Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, menar ju att finns det friskolor så presterar ju också de kommunala skolorna bättre.
SL: Ja, och vi är inte emot friskolor, utan vad vi säger är att vi tror mycket väl att det här valet som föräldrar och elever vill göra, det behåller vi gärna. Men, vi tänker inte acceptera att det - som det framförallt är på de stora skolföretagen, det här är ju inte alls legio i alla skolor, men de stora skolföretagen kan vi se har dragit ner på personalen, gör en vinst på detta, och vi tycker inte att detta är okej.
AH: Ja, du säger att du ska sätta stopp för moderaternas privatiseringslinje om ni vinner valet. Vad är det du ska göra konkret?
SL: Vi vill ju se till, självfallet, att vår välfärd inte reas ut. Det har ju varit otaliga exempel på när man säljer ut skolor till...
AH: Men vad ska du göra konkret för att...
SL: Det måste finnas en neutral bedömning, värdering utav vad en sådan här skola - eller vad det nu är man vill sälja ut i så fall - vad den faktiskt är värd. Idag så har man tagit lite möbler, och så säljer man samma verksamhet några år senare med miljoner i vinst.
AH: Är det ett vinstförbud som du vill ha?
[55:00]
SL: Nej. Så här: Vi ska ha sådana tuffa kvalitetskrav, redan i ingången ska man ha utbildning eller omsorg eller sjukvård, vad det nu kan vara så måste vi ställa krav på att här finns en långsiktighet. Du klarar detta, du har kompetensen, du har den finansiella styrkan. Men sedan ska du också leva upp till de här kraven som jag säger, exempelvis personaltätheten. Det ska vara andra kvalitetskrav också, och sedan får du lov att visa upp böckerna - inte på koncernnivå, det vet alla hur man kan fiffla med det, utan per enhet.
MK: Ja, men vad skiljer egentligen er från Alliansen här, för att också de säger att de vill ha tydliga kvalitetskrav och långsiktiga ägare, och i friskolekommittén så...
SL: Det är ju så här att i dagens Sverige så är det okej för Hälsans förskola - det här är ju ironi utav hög nivå - Hälsans förskola får i dagens moderatstyrda Sverige ge barnen vatten och bröd för att göra vinst. I ett socialdemokratiskt styrt Sverige är det inte möjligt. Och därför måste man ha de här kvalitetskraven som vi säger, och då blir det så att vinsterna kommer att åka ner. Men jag vill också ha sagt att det finns skolor och annan omsorg som är privat driven som fungerar bra. Och då är det ju inte heller något självändamål att bara för att det står fel siffra på sista raden - man har uppfyllt kvalitetskraven, föräldrarna tycker att det är bra och eleverna tycker att det är bra - ja men då ska vi ju inte ta...
MK: Då är det okej om de delar ut vinsten till sina ägare?
SL: Om man uppfyller kvalitetskraven som ska ställas och man följer meddelarfriheten och självfallet om man uppvisar goda resultat. Men det vi ser, med de förslag vi lägger - som vi redovisade tidigare i veckan - det är ju att de stora skolföretagen just drar ner och gör vinsten. Det kommer inte att vara möjligt.
AH: Men nu har ju också Alliansen kommit till andra slutsatser de senaste åren, efter avslöjanden och så, så frågan är fortfarande om det är någon större skillnad mellan er och Alliansens politik. Jag menar, återvänd till det här citatet: "Stopp för moderaternas privatiseringslinje" - nu säger du att du har ju egentligen inget problem med privata inslag eller viss vinst om kvalitetskraven hålls.
SL: Jag har stora problem med det vi ser idag - att man drar ner på kvaliteten och gör vinst. Det kommer inte vara okej i ett socialdemokratiskt styrt...
AH: Men Alliansen vill ju också ha exempelvis kvalitetskrav.
SL: Nej, de betraktar fortfarande skolan som en marknad som vilken som helst. De har inte gjort något åt den här situationen, och det kommer inte vara okej i ett socialdemokratiskt styrt Sverige, jag kan ge det tydliga beskedet. De vill exempelvis inte att kommunerna ska ha något att säga till om om skolföretag vill starta. Och vi kan ju se idag hur gymnasieskolorna - vi har en alldeles för stor överetablering av gymnasieskolor, och då ska kommunerna bara sitta och betala om någon vill starta en gymnasieskola till fast man kanske har tre. Dessutom på kvalitetskraven så är det ju så här att vad moderaterna och regeringen säger - det är att om Skolinspektionen hittar sådana grava fel som kan härledas till underbemanning, ja då tänker man åtgärda. Och det är vi överens om, för det tillhör ju den i min uppfattning obligatoriska ordningen. Men vi vill gå ett steg till, och säga att dit ska det inte ens vara möjligt att komma genom att ställa de här tuffa kvalitetskraven.
AH: Okej.
[Humorinslag]
[1:00:00]
MK: Ja, Stefan Löfven, gör du också statusuppdateringar på Facebook när du går till jobbet?
SL: Inte när jag går till jobbet automatiskt, utan när det har hänt något som jag tycker är värt att visa upp.
AH: Har du varit på Mallis?
SL: Jag har varit på Mallis en gång, tror jag.
AH: En gång? Det var lite för att vara socialdemokrat.
SL: Ja.
AH: Sedan var det en fråga till, men jag tror att vi hoppar den va?
MK: Ja, jag tror det.
AH: Nu ska det handla om jobben. Hur stor arbetslöshet kan du acceptera?
SL: Nä, jag kan inte acceptera någon arbetslöshet över huvud taget, utan vi ska ha ner arbetslösheten. Det är det det kommer handla om.
AH: Hur många procents arbetslöshet är det då?
SL: Ja, det går faktiskt inte att svara på.
AH: Noll?
SL: Nja, vi kommer alltid att ha människor som är i omlopp, som byter jobb, något företag försvinner eller det dras ner, de är på väg till annat jobb eller behöver utbildning. Vad det nu handlar om är att se till att den - det vi kallar för friktionsarbetslöshet - att den går ner rejält. För nu är den för hög, så vad vi ser nu är att antal lediga jobb växer igen, så det ökar och ligger kvar, och är nu faktiskt ungefär på samma nivå som före krisen, men arbetslösheten tas inte ner i den takt den borde.
AH: Du har lovat EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 om ni vinner valet, men vad är det för siffra du pratar om?
SL: Ja, hade vi haft det idag, då hade vi haft lite drygt 4,5 procent. Österrike ligger strax under 5 om de inte precis nu åkt upp på 5 procent, men de ligger någonstans i de trakterna.
MK: Men det är dit du vill, det är det du menar?
SL: Ja, det är ju första målet.
MK: 4-5 procent.
SL: Ja, det är det första. Det betraktar vi som ett delmål. Inget annat än full sysselsättning duger, och det innebär att - återigen - du kommer att ha ett antal människor som är i omlopp, om jag säger så, på arbetsmarknaden. Och jag tror att den siffran kommer att vara högre. Förr i tiden när man hade full sysselsättning så kanske det var 1-1,5 procent, jag tror att fler kommer vara på väg till ett annat jobb för att det händer så mycket i den globala ekonomin, men det talar ju än mer för att vi måste se till att sätta in resurser så att folk faktiskt kommer till andra jobb.
MK: Men det målet som gäller till 2020, det handlar om att hamna någonstans mellan 4 och 5 procentenheter?
SL: Det beror ju på hur det ser ut i de andra EU-länderna - skulle de ha fått ner den ännu mer... Vi ska vara lägst, vi ska vara bäst i EU. Jag tycker inte om när vi är liksom mediokra - vi kommer på plats tio i arbetslöshet.
MK: Men att ha ett mål som beror på hur andra länder klarar sig, är inte det lite konstigt?
SL: Nä, det vi säger, det är att det ska uppnås genom att fler människor kommer in på arbetsmarknaden, och det här är på riktigt. Fler människor ska vara i arbete, och vi ska ha fler arbetade timmar i ekonomin, för det är ju först när du får fler arbetade timmar i ekonomin som vi får råd med den välfärd vi vill ha. Så att vi - det här är inget fusk, utan det är bara... Varför vi valt det här måttet, om jag bara får säga det, det är för att vi vill ha koll på hur många är det som vill ha arbete men inte får något. Det är viktigt.
MK: Men tidigare hade socialdemokraterna ett mål om 4 procent arbetslöshet, under Göran Perssons tid. Varför kan man inte ha ett sådant mål idag?
SL: Ja, vi ska ju ha lägst i EU, och det är så att någonstans vid 4-4,5 procent ligger det på nu. Men, jag vill vara noga med att betona att jag inte är nöjd med det. Vi ska vidare till full sysselsättning. Alla vuxna människor ska...
AH: Men det här målet som du har uttalat, det är ju i relation till andra. Så om vi ponerar nu att alla andra länder i Europa skulle år 2020 ligga över 8 procent, även Österrike, kvinnorna kanske har börjat jobba till exempel - kommit ut på arbetsmarknaden så blir det andra siffror där kanske. Om Sverige då har 8, då är du nöjd?
SL: Nej, det är jag absolut inte, för att vi ska vidare till full sysselsättning, och det är det jag säger.
AH: Men den här jämförelsen, att vi ska vara bäst, vad är det?
SL: Jo, det är... Jag tycker att det är så fruktansvärt att se att Sverige ska vara mediokra i EU-sammanhang. Om vi tittar på EU-15, om jag räknar bort de lite nyare länderna i Östeuropa och så vidare, så i EU-15 - ja, vilka ligger under oss, vilka är sämre än oss? Jo, det är Portugal, Spanien, Italien, Grekland, de som har kännetecknats av kris. Och jag tycker inte om den bilden. Vi ska vara bäst i Sverige.
MK: Det är ju i och för sig fler länder som ligger efter Sverige.
SL: Förlåt?
MK: Ja, det är ju i och för sig fler länder som ligger efter Sverige.
SL: Ja, det är inte många. Inte av EU-15 är det inte. Och jag tycker att vi måste ha självförtroende och säga att vi ska bli bäst i EU. Och då är det så att då ska det ske med fler människor i arbete och fler arbetade timmar.
MK: Okej. Ett av era viktigaste vallöften är att skapa över 30 000 så kallade traineetjänster - alltså praktik varvat med utbildning. Och det handlar om äldreomsorgen, det handlar om sjukvård, och det gäller framförallt arbetslösa ungdomar. Hur ska det här gå till?
SL: Ja, det ska ju gå till så att idag finns det ju avtal på välfärdens område mellan Kommunal och Sveriges kommuner och landsting om att de vill ha in ungdomar på just detta sätt - så att man får en kollektivavtalsenlig lön, man jobbar 75 procent - utgår vi ifrån, det kan säkert vara skillnader i det för vissa individer, för man måste självfallet vara flexibel - men säg 75 procent jobb, 25 procent utbildning. Så då har du ett jobb i 12 månader, där du har kollektivavtalsenlig lön, och sedan så får du en utbildning 25 procent så att du kan påbörja en undersköterskeutbildning...
MK: Och staten ska stå för hela lönen?
SL: Staten ska stå för hela lönen, och utbildningskostnaden. Det här är en otroligt viktig investering. Vi har idag ungdomar som går arbetslösa under lång, lång tid, och jag kommer ihåg min egen ungdom - jag har gått en månad arbetslös, en månad, och jag är så glad för det, men jag kommer
ihåg att den sista veckan var för hemsk.
[1:05:00]
AH: Men det här med att staten står för hela lönekostnaden - är det verkligen förenligt med EU:s regler?
SL: Ja, alltså, staten står ju för - eller det offentliga står ju för alla lönekostnader idag i hela välfärdssektorn, så ja.
AH: Det finns ju olika tolkningar av det här - folkpartien menar att 100 procent statligt subventionerade jobb strider mot EU:s regler, är du säker på att...
SL: Men hur ska de göra då med dem som redan är anställda i välfärden - vad ska de göra med dem? Så det håller ju inte, utan hela lönekostnaden idag i den offentliga sektorn idag betalas ju av skattemedel - det är rätt så naturligt. Och nu säger vi att vi vill investera i massor av ungdomar så att de får sitt första cv - kanske en del av dem - kommer ur arbetslösheten, får ett jobb, får en utbildning och kommer mycket, mycket starkare ur...
MK: Men det här är ju tillfälliga jobb, det är ju inte vanliga jobb. Så det här är ju en typ av subventionerad anställning, där staten går in med hela lönekostnaden - och enligt till exempel Riksdagens utredningstjänst så får man inte enligt EU-reglerna subventionera upp till 100 procent i den här typen av tillfälliga anställningar.
SL: Ja, vi har en helt annan bedömning, och då får väl EU komma och säga till då att ni gör fel som ger ungdomarna jobb...
AH: Men du är inte helt säker här?
SL: Jodå, vi hävdar att vi har det utrymmet, absolut. Återigen...
AH: Men utrymmet? Är du säker på att det är förenligt med EU:s regler?
SL: Ja, vi är säkra på det. Vi har den...
AH: Hur kan du vara det?
SL: Ja, det är ju för att vi har kollat det, självfallet. Återigen, alla löner som betalas ut i välfärdssektorn betalas ju utav det offentliga. Då skulle man ju gå in där också och säga "hur kan ni betala de lönerna?"...
MK: Det är ju tillsvidarejobb, det här är ju speciella jobb som är ett år...
SL: Ja, precis, det är ett år, och det är ett riktigt jobb, och det är bra, och det är kollektivavtalsreglerat, och det är kombinerat med en utbildning.
MK: Men om det är ett riktigt jobb, varför behöver då staten gå in och ta lönekostnaden - varför gör inte kommuner och landsting det?
SL: Därför att det sker inte nu, och vi måste se till att 1: Se till att ungdomar kommer ur arbetslösheten, och vi har alldeles för många ungdomar idag ur arbetslöshet. 2: Vi ska höja kvaliteten i vår välfärd. Det är många idag som sliter alldeles för ont i välfärden, de är underbemannade. 3: Vi ska se till att generationsskiftet måste påbörjas. Vi är mitt inne i det nu, och vi kommer att behöva tiotusentals nya anställda i välfärden - i skolan, i vården och omsorgen. Och därför är det här en så bra kombination - se till ungdomar får arbete och utbildning, se till att vi kan påbörja generationsväxlingen i välfärden.
AH: Ni vill ju kraftigt höja arbetsgivaravgiften för unga, det var du inne på för en stund sedan, ni vill höja momsen för restauranger där många unga har jobb, och sammanlagt 20 miljarder i höjda skatter - hur leder det här till fler jobb?
SL: Öh, det leder till jobb... Ta ungdomar idag som finns ute på arbetsmarknaden som inte har gymnasieutbildning, och de är alldeles för många och de blir allt fler tyvärr under den här regeringen. Deras arbetslöshet, 20-24 år utan gymnasieexamen, är 36 procent. 36 procent. Det är för mig ett väldigt, väldigt tydligt besked - de ungdomarna ska ha sin gymnasieexamen. De har inte fått jobb, vare sig...
AH: Men de ungdomar som har jobb nu, tack vare de här sänkta skatterna...
SL: Vilket är otroligt få, alltså det här kostar mellan 1 och 1½ miljard...
AH: Men de ungdomarna, de individerna, vad säger du till dem?
SL: De kommer självfallet, om de restauranger som... Det är ju inte så att de går och slår dank och inte gör någonting och skulle man höja restaurangmomsen så skulle de inte ha något jobb. Det är ju självfallet - så länge som det finns kunder på caféerna och restaurangerna så kommer självfallet de ha jobb. Sen blir...
AH: Är du säker på det?
SL: Ja, och sedan kommer vi... Det visade sig ju att det vart ju inga jobb när man införde det här - det är ju väldigt, väldigt få jobb...
MK: Sammantaget handlar det kanske om 10-15000 jobb.
SL: Nä, alltså, IFA - som du refererade till tidigare - de säger kanske 4000 jobb på restaurangmomsen, och titta då vad den kostar, då har du över en miljon kostnad.
MK: Men sedan kommer ju då jobben för de sänkta arbetsgivaravgifterna, och de bedömdes ju till 6-10000.
SL: Ja, och samma sak där, vad kostar de - de kostar 15 miljarder kronor. Det är också över en miljon...
MK: Men det blir ju 10-15000 nya jobb...
SL: Jo, men per jobb, och vad gör svenska folket då? Jo, de betalar för fyra jobb och får ett.
MK: Men vad händer med de här 10-15000 jobben om ni höjer skatterna?
SL: Det är ju så här, att om restaurangen får sina besökare, om de är kvar - det är ju inte så att om jag går på en restaurang idag så är det ju inte så att de sitter där och inte gör någonting bara för att man sänkt restaurangmomsen, utan de finns ju där för att de har ett jobb, och de jobbar säkert hårt. Och jag tror ju, jag är helt övertygad om, att får vi fler människor i arbete dessutom - vilket är min helt övergripande målsättning - då kommer ju fler att ha råd att gå restaurang, så det underlaget kommer att finnas kvar.
AH: Stefan Löfven, flyktingströmmen till Sverige växer - i år bedöms 80000, ungefär, asylsökande komma hit - vad är din plan för hur Sverige ska klara det här utan för stora slitningar och sammanstötningar mellan människor i det svenska samhället?
[1:10:00]
SL: Ja, 1: Vi måste vara väldigt tydliga med att de här människorna har en öppen dörr här. Med de bilder vi ser där nere så kan vi inte slå igen dörren i ansiktet på dem. Det är det första - vi ska vara generösa, människor flyr ju för sina liv här, mot våldtäkter och för att undkomma halshuggningar och vad vi nu ser, det är det första. Och sedan är det självfallet så, då ska de tas om hand här på ett bra sätt och så fort som möjligt komma in i arbetslivet. Det här kan vi känna, att det här har vi olika gånger genom åren inte haft tillräckligt bra metoder, men de här människorna är en tillgång för oss.
AH: Hur ska det bli bättre nu då?
SL: Ja, ta exempelvis validering - där har det ju fungerat alldeles...
MK: Det är en utvärdering av betyg...
SL: Exakt, de kommer här till Sverige, och många har ju läkarexamen, kanske ingenjörer, arkitekter. Då ska man utvärdera den utbildningen - var finns du nu, vad är det du behöver för att kunna gå vidare här? Validering är - det är inte det enda, men jag vill påstå att det är en viktig åtgärd för att...
AH: Vad säger du till alla socialdemokratiska kommunpolitiker som säger till dig - det har du säkert hört många gånger - att vi kommer inte klara att hantera bostäder, arbete, skolor, vad säger du?
SL: Det är därför vi ska bygga - det är ju det som är så sorgligt, att i landet här så har det byggts alldeles för få bostäder, vi måste bygga mycket mer bostäder. Det är klart att vi...
MK: Men redan idag finns det bostadsbrist i över hälften av landets...
SL: Ja, det är därför vi ska bygga mycket mer, vi måste investera mycket mer i bostäder. De här människorna är en tillgång - tänk så här, vi lever i en global ekonomi och den blir alltmer global. Det är klart att lilla Sverige, vi kommer aldrig att bli störst - men vi kan bli bäst, och tar vi tillvara på dessa människor som kommer från olika kulturer, olika språk, kan olika regioner, så är det en stor, stor tillgång för oss.
AH: Men det här är ju ett akut problem - i år kommer 80 000, och bostäder tar lång tid att bygga. Vad tänker du göra i det akuta skedet så att säga?
SL: Ja, Migrationsverket ska ju få mer resurser då för att klara anläggningsboendet, och det är ju myndighetens...
AH: Ja, men idag sitter 10-12000 människor och väntar - som har fått uppehållstillstånd och inte har lägenheter i landet.
SL: Nä, så är det, och därför är det precis just nu en flaskhals just med anläggningsboendet, men det måste vi lösa på kort sikt...
AH: Hur då?
SL: Det är myndighetens uppgift att göra det, man gör ju det idag - man placerar dem på, det kan vara kursgårdar och andra, men vi måste bestämma oss först - ska vi ta emot människor som flyr för sina liv, eller ska vi inte göra det? Min benhårda uppfattning är att jo, människor som flyr för sina liv ska ha tillträde till Sverige. Sedan är det två saker som vi ska göra - 1: Vi måste se till att fler kommuner måste ta sitt ansvar, och det gör man inte idag. Och 2: Vi måste se till att fler länder i EU tar sitt ansvar, och det gör man i för liten...
MK: Vill du tvinga kommuner att ta emot de här...
SL: Nä, det skulle förmodligen inte bli något speciellt varmt mottagande, men...
MK: Skulle du...
SL: Vi måste ju förbereda för detta också, och då kan jag tänka mig en modell där - då får man vara med och betala mer i så fall. Ska rika kommuner som knappt tar emot några flyktingar - ska de vara med och betala detta? Ja, jag tycker det, och då får man fundera på den modellen i så fall.
MK: Och hur ska det ske med att ta betalt från...
SL: Ja, det får vi ju se - det kan man göra inom ramen för utjämningssystemet, det kan man göra på många olika sätt, men jag tycker det är fel att... För det är landet Sverige som tar emot, och då är det inte okej för några framför allt - eller jag ska säga att inte minst ganska välbärgade kommuner sitter och säger att nej vi har inte...
MK: Men på kort sikt så löser ju inte det problemet med...
SL: Inte på den korta sikten, det är helt rätt, det är helt rätt...
AH: Du säger att du ska förmå andra EU-länder att ta sitt ansvar här,  men det har ju Cecilia Malmström, vår EU-kommissionär, försökt med år ut och år in - det lyckas ju inte. Vad kan du tillföra där?
SL: Hon har gjort ett hedervärt jobb, det ska man säga. När vi... Det är bara att fortsätta att diskutera att EU är ju en plats dit människor ska kunna fly, och då kan det inte vara så att det är Belgien, Tyskland, Sverige...
AH: Men vad ska du göra - allt är ju sagt verkar det som. Vad ska du göra mer än att prata?
SL: Vi måste fortsätta göra det, och även fundera där - kan man stödja fler länder som faktiskt gör det, om det är den metoden så behöver vi få titta på olika lösningar helt enkelt.
["Faktakollen" om feministisk litteratur, Löfven klarar Suzanne Brøgger och Erica Jong, men inte Marilyn French, Simone de Beauvoir och Susan Faludi, kommenterar det med att han borde klarat det bättre men att "det viktiga är sakfrågan - att män och kvinnor får lika rättigheter i arbetslivet och i familjelivet".]
[1:15:00]
MK: Du vill bli Sveriges näste statsminister.
SL: Svar ja.
MK: I så fall blir du den förste statsministern i modern tid som varken har suttit i riksdagen eller som har varit minister. Hur ska det gå?
SL: Först, när det gäller minister så kan jag ju bara konstatera att före Fredrik Reinfeldts tillträde så hade ju inte han heller varit minister.
MK: Fast han hade suttit i riksdagen under väldigt lång tid.
SL: Det är helt rätt, och Carl Bildt hade heller aldrig varit minister när han tillträdde...
MK: Men han hade ju också suttit i riksdagen.
SL: Det är sant. Min bakgrund är annorlunda, och jag är väldigt stolt över den. Och jag tror att jag har en hel del att tillföra - att jag möjligtvis inte har gått i riksdagshuset i 20 år - nej, det har jag inte gjort. Men jag har gjort någonting annat, och jag har skaffat mig bra kunskaper om både villkoren i en global ekonomi, men också hur man leder stora organisationer. För att leda IF Metall, det är att leda en stor organisation, och det är det det här handlar om mycket. Man ska kunna sätta upp mål, vara tydlig om vart vi ska, men också ha flexibiliteten att se till att de lösningar som landet behöver bäst också är dem som kommer till.
AH: Imorgon så presenterar ju Alliansen sitt gemensamma valmanifest, alltså de här fyra partiernas gemensamma manifest. När får vi veta vilken politik - inte bara socialdemokraterna, utan socialdemokraterna och miljöpartiet då, kanske - kommer driva?
SL: Ja, miljöpartiet, det har ju precis Gustav Fridolin, inte precis, han satt ju här för ett tag sedan och utfrågades. Vi går till val själva, och jag menar allvar med det. Socialdemokraterna går till val själva för att vi vill ha ett så stort socialdemokratiskt mandat som möjligt. Sedan är vi beredda att ta ansvar för landet efter valet när väljarna sagt sitt.
AH: Ja, fast för oss väljare är ju det där rätt knepigt, för det är så många frågor: kärnkraft, bensinskatt, flygskatt, rut-avdrag, krogmoms, Förbifart Stockholm - det finns så många frågor där ni är på olika linjer, och väljarna kanske vill veta: Vad blir det om man röstar på dig?
SL: Ja, och det är helt rätt - vi har olika uppfattningar, och så fungerar demokratin, och så arbetar ju allianspartierna också - de har olika uppfattning om man ska förstatliga skolan eller inte, om sjukvården ska förstatligas, Natofrågan, sjukförsäkringen, om arbetsrätten, så det är klart att...
MK: De lägger i alla fall fram ett gemensamt valmanifest.
SL:  Ja, det gör de, men inte just på de frågorna där man har olika uppfattning, och sedan är det ju så att även om det vore så att...
AH: Fast vi vet ju vad som gäller...
SL: Ja, det är rätt, men de samlar idag någonstans mellan 35 och 40 procent. Så då är nästa fråga: Hur ska de få majoritet i parlamentet?
AH: Fast det är väl en annan sak?
SL: Nej...
AH: Tycker du inte?
SL: Nej, men det är ju jätteviktigt att veta - för vad vi vet då, det är att det blir ju inte, även om de skriver tio valmanifest så är det kanske inte det som blir av för att de måste skaffa majoritet i parlamentet.
MK: Du kommer inte före valet att redovisa något gemensamt dokument, någon gemensam plattform med miljöpartiet?
SL: Vi går till val själva. Socialdemokraterna går till val själva...
MK: Först efter valet kommer väljarna få veta vilken politik ni kommer...
SL: Nej, man kommer att... Den som vill ha förändring, den som vill ha mig som statsminister - den kan rösta på socialdemokraterna.
MK: Ja, men Anna räknade upp en massa frågor här där det skiljer jättemycket mellan er och miljöpartiet.
SL: Ja, och det gör det mellan alla partier, det är så demokratin fungerar - det är ju inte två partier som går till val, utan det är åtta partier som går till val. Det är faktiskt ännu fler partier som går till val, så att...
MK: Du vill samarbeta med alla?
SL: Så att jag gissar att... Ta...
AH: [skrattar] Stefan Löfven, medge att det är lite problematiskt det här?
SL: Nej, det är...
AH: Förstår du inte de här frågorna?
SL: Det är så här demokratin fungerar. Och före 2006 så... Ta folkpartiet och föräldraförsäkringen - vi är överens med folkpartiet om att vi ska ha en tredje månad vigd till vardera föräldern. Ja, nu har ju inte folkpartiet fått något...
AH: Ja, och då vet man ju att det är det som gäller i Alliansens politik.
SL: Och de kommer ändå inte att prata om det i valrörelsen.
AH: Men det är ju bara att läsa manifestet imorgon, så kan man ju se vad Alliansen går till val på.
SL: Och då kommer du att se ett antal frågor där man inte är överens och där man inte har tagit upp...
AH: Nej, men de behöver man ju inte bry sig om då.
SL: Och så vet man inte vad det är, och så vet man inte vad det blir.
AH: [skrattar] Vi kommer kanske inte längre här.
MK: Ja, många av era egna väljare vill ju att ni tar med vänsterpartiet i en regering om ni vinner valet. Kan du tänka dig det?
SL: Jag säger att jag delar inte ut några ministerposter före över huvud taget.
MK: Men kan du tänka dig att ta med dem?
SL: Nej, men jag delar inte ut några, för då kommer det - återigen - de spekulationerna vad...
MK: Men du har ju delat ut ministerposter till miljöpartiet?
SL: Nej.
MK: Men dem säger du ju att du gärna vill...
SL: Jag har inte delat ut några ministerposter över huvud...
AH: Naturlig samarbetspartner - är vänsterpartiet också en naturlig samarbetspartner?
SL: Jag delar inte ut några ministerposter över huvud taget, utan svenska folket ska säga sitt...
AH: Fast det var inte frågan.
SL: Nej, men jag...
AH: Är vänsterpartiet en naturlig samarbetspartner?
SL: Nej, jag säger ju att miljöpartiet - det har vi uttryckt. Miljöpartiet är en naturlig samarbetspartner, vi har ett samarbete med vänsterpartiet, vi kommer säkert att ha det. Och sedan sträcker jag ut handen över blockgränsen. För jag vill inte ha en svag regering som dessutom är beroende av stödet från sverigedemokraterna - det ska vi undvika.
MK: Men även då om du inte tar med vänsterpartiet i en regering, om du nu skulle få möjlighet att bilda en regering, så har ju Jonas Sjöstedt varit väldigt tydlig nu med att för att stödja er så kommer han att kräva att ni tar till er de krav han ställer - inte minst när det gäller vinstförbudet, kan du göra det?
SL: Nja, så har han inte uttryckt sig när det gäller budgetförhandlingen, utan för att sitta i en regering så är det så. Och sedan i budgetförhandlingen så självklart att han vill ha ett inflytande.
MK: Han vill ha inflytande?
SL: Absolut, det kommer ju alla partier att vilja ha.
MK: Kommer han att få det?
[1:20:00]
SL: Och det beror på hur förhandlingen går då - det är därför jag sträcker ut handen till andra sidan blockgränsen också.
AH: Ja, du gör ju det.
SL: Sverige behöver samarbete, vi behöver inte sitta och kalla varandra för särintressen - vi ska samarbeta, vi ska ha självförtroende att kunna...
AH: Men då undrar jag - precis, du sträcker ut handen till folkpartiet och centern, vänsterpartiet vill du väl ha som stöd men kanske inte så mycket mer, och så är det miljöpartiet - alltså, är en röst på socialdemokraterna en röst för ett rödgrönt samarbete, eller en röst för samarbete med borgerliga partier, eller både och?
SL: En röst på socialdemokraterna, det är 1: Jag blir statsminister, 2: Då blir det förändring på riktigt.
AH: [skrattar] Ja, men vad för förändring?
SL: Jag har...
AH: Många vill veta.
SL: Ja, då blir det 1: Jobben, vi ska satsa på jobben. Det är det som - alla som ska sitta eller vara regeringsunderlag för en socialdemokratiskt ledd regering måste tänka: 1: Jobb, människor ska tillbaks...
MK: Men innan vi går vidare med det så måste det ju vara väldigt stor skillnad mellan om du ska samarbeta med vänsterpartiet eller något borgerligt parti?
SL: Fast i olika frågor så behöver vi göra upp - ta energifrågan exempelvis, den måste vi göra upp brett över blockgränsen, det är så Sverige kommer vidare...
AH: En perfekt övergång, för nu står det kärnkraft på vårt papper. När du var ordförande i...
SL: Manlig intuition, du vet.
AH: [skrattar] Ja, när du var ordförande i fackförbundet Metall så var du en tydlig kärnkraftsanhängare - då sade du: "Det är blåögt att tro att man skulle kunna avveckla kärnkraften utan att få elbrist och ökade utsläpp."
SL: Mm.
AH: Säger du samma sak idag?
SL: Jag har ju en annan roll idag. Och jag...
MK: Men tycker du samma sak?
SL: Jag menar allvar, jag tyckte det då, och kärnkraften kommer att finnas kvar under överskådlig tid - det går inte att bara tänka bort den över en natt eller två, det funkar inte så. Men däremot så menar jag allvar med att jag vill verkligen pröva - hur ska energibehovet se ut i framtiden? Och då måste vi göra det förutsättningslöst. Det här är en så svår diskussion, och jag tycker inte att det är riktigt rätt nivå att bara diskutera ett energislag här. Jag menar allvar där att vi behöver göra en gemensam analys för att se hur energibehovet faktiskt ser ut...
AH: Många människor tycker ju att det är intressant att veta hur det blir med kärnkraften, så är det blåögt att tro att man ska kunna avveckla kärnkraften utan att få elbrist och ökade utsläpp?
SL: Vi har idag... Vår uppfattning är att kärnkraften ska avvecklas, och den kärnkraft som vi har idag, den kommer att avvecklas för att den blir föråldrad. Frågan är ju: Vad behöver vi 2030, 2035, 2040?
MK: Ja, du sade att kärnkraften blir kvar under överskådlig tid.
SL: Ja, absolut, den står ju för 40 procent av vår elförsörjning, så det går ju inte att tänka bort den...
MK: Men miljöpartiet vill ju stänga två reaktorer...
SL: Ja, men det är inte vår uppfattning. Sedan får vi se hur kärnkraftsverken faktiskt klarar sig - de måste ju uppleva säkerhetskrav, så att...
AH: Så att här kommer du inte att lyssna på miljöpartiet?
SL: Vi ska in i en analys först, och det är därför...
AH: [skrattar] Det ska vi ja...
SL: Ja, men jag tycker att det är viktigt. Med all respekt, jag tycker att det...
AH: Du lät så hård här för en sekund sedan.
SL: Nej, men det är otroligt viktigt att vi tittar på hur faktiskt energibehovet ser ut. Jag menar att vi behöver spara energi, men å andra sidan, om vi vill ha fler elbilar, hur mycket tillför det av behov av el? Om vi utvecklar vår vindkraft och vår vågkraft och vår solkraft, hur kommer det att ställa krav på våra elnät? Allt det där har vi inte gjort någon gemensam politisk analys av.
MK: Men för nästa mandatperiod så gäller det - enligt hur jag tolkade dig - att det går inte att stänga två reaktorer för att svenskt beroende är alltför stort för kärnkraften?
SL: Ja vi har absolut inga sådana... Vi tänker inte ta några sådana beslut. Om det däremot är så att kärnkraftsreaktorerna av säkerhetsskäl inte klarar att vara igång, ja då ska de självfallet inte vara igång.
MK: Och inte ersättas med nya?
SL: Nej, men det... Återigen, det är en analys som måste göras först på energibehovet - hur stort energibehov har vi, vilka energislag har vi som kan tillgodose det, och det är det sedan som ska avgöra hur energimixen ska se ut...
AH: I mina öron låter det som att du fortfarande faktiskt tycker det du tyckte då, när du var Metallordförande.
SL: Nej, jag vill pröva... Vad jag menar är 1: Vi säger att kärnkraften ska avvecklas, och det ska den göra över tid. Vi kommer behöva den över överskådlig tid. Vi ska upp i vindkraft, i solkraft - i solkraft ligger Europa långt före Sverige, vi har mycket mer att göra på solkraft - vågkraft, andra energikällor. Och då är det ju det vi ska först och se: Hur ser faktiskt energibehovet och energimixen ut innan vi bara börjar prata om ett energislag, jag tycker att det inte är tillräckligt hög intellektuell nivå på den diskussionen.
MK: Men det låter som att kärnkraften - du sade överskådlig tid - är det ungefär fram till 2030, 2040...
SL: Det är svårt att säga...
MK: Eller 2050...
SL: Det är svårt att säga, för det har ju både med säkerhetskraven på reaktorerna att göra - de måste självfallet vara så säkra att vi inte har någon olycka, och den bedömningen görs ju hela tiden, så det är omöjligt att svara på, men vad vi kan se nu så kommer det att ta ett antal år innan den inte är där.
MK: Det får bli det sista i den här intervjun, tack Stefan Löfven för att du kom hit.
SL: Tack så mycket.
AH: Tack så mycket.